2007-07-26

Det är först nu jag inser hur lyckligt lottad jag verkligen är..


Satt i en massa tankar förut..
och tänkte på då o nu.
Går inte att jämföra..
det är som dag och natt.
Tårarna började helt plötsligt att rinna nerför kinderna
men inte för att något gjorde ont..
utan det var lyckliga tårar.
För att jag har kommit dit jag är idag.. F
ör att jag fortfarande finns kvar.
Att jag har en underbar familj, underbara vänner och framför allt
en sån underbar pojkvän som verkligen älskar mig..
på riktigt.
Går inte ens att beskriva hur det känns.
Förut trodde jag att ingen skulle älska mig någonsin.
Mig??
Vem skulle älska mig.. jag är ju inget värd.
Ingen vill ha skadat gods..
och en som inte vill leva livet ut.
Någon som inte har något självförtroende alls.
Så var mina tankar förut.
Men nu är det inte så längre..
för nu är jag en helt annan människa.
Jag har fötts på nytt!
En mycket lång väg har jag vandrat men har nu nått mitt mål..
målet att vara lycklig.
Det är först nu jag inser hur lyckligt lottad jag verkligen är..
hur stark jag är som person.
Jag låter inte någon eller något knäcka mig.
Har mina dagar..
men efter ett tag reser jag mig åter upp igen.
Jag kan inte förstå hur jag klarat att gå igenom allt jag gått igenom..
men gud vilken känsla att känna
att man gjort det.
Man ska ta vara på det lilla..
och allt man har
för man vet aldrig hur morgondagen kommer se ut.
Oavsett hur man mår..
var glad om morgondagen kommer.
Det kommer du inse sen.

2 kommentarer:

Eva Braun sa...

Jag kände ju inte dig när du mådde dåligt men jag vill ändå säga att jag är glad att du känner dig så lycklig nu gumman! Det är du ju värd såklart din lilla toka:)

Kramis

Madeleine sa...

Hehe.. Tack för kommentaren Eva, gumman :) Du e en bra vän! Miss u. Kramis!!